Karensavdrag

Maria Berndtsson

Om en anställd blir sjuk ska du som arbetsgivare betala ut sjuklön som är 80% av den ordinarie lönen de första 14 dagarna. Tidigare betalades denna sjuklön ut från dag två och den första dagen var en så kallad karensdag. Då fick man ingen sjuklön utan bara avdrag för den första dagen eller de timmar den första dagen som man var frånvarande på grund av sjukdom. Men sedan den 1 januari 2019 så föreskriver Lagen om sjuklön (1991:1047) i stället ett karensavdrag och sjuklön från första frånvarotimmen.

Vad är karensavdraget?

Karensavdraget motsvarar 20% av den sjuklön som den anställde får en genomsnittlig arbetsvecka.

Varför karensavdrag?

Karensavdraget infördes för att det skulle bli mer rättvist för de som arbetar oregelbundet eftersom det nu inte spelar någon roll vilken dag eller när på dagen man blir sjuk då avdraget är lika stort oavsett, då det baseras på en genomsnittlig kalendervecka.

Vilka innefattas av karensavdraget?

Alla anställda omfattas av karensavdraget om de inte arbetar på en arbetsplats där det finns ett kollektivavtal som fortfarande säger att man ska använda karensdag. För dig som driver Aktiebolag räknas du som anställd och där ska det också göras karensavdrag. Har du däremot en enskild firma, Handelsbolag eller kommanditbolag utan anställd personal så gäller inte dessa nya regler.

Hur beräknas karensavdraget?

I första hand ska man ta hänsyn till det kollektivavtal man är ansluten till om det finns inskrivet där hur beräkningen ska göras.

När du ska räkna ut avdraget får du först räkna ut den anställdes sjuklön.

För en månadsavlönad är det 80% av årslönen/årsarbetstiden.

För en timavlönad är det 80% av timlönen. Arbetar den anställde väldigt oregelbundet eller har mycket rörliga lönedelar kan man även beräkna en snittlön som ligger till grund för sjuklönen. Det anges inte exakt i lagen hur detta ska göras men det har nämnts att en period på 1-3 månader ska kunna användas som underlag för beräkningen

Nästa steg är att beräkna den genomsnittliga veckoarbetstiden. Arbetar man heltid är detta inget konstigt och vid deltid går man på den avtalade sysselsättningsgraden. Men även i det här fallet kan man för de som arbetar oregelbundet behöva beräkna en snittarbetstid.

Därefter räknar du fram vad sjuklönen skulle bli för en genomsnittlig arbetsvecka, det vill säga antalet timmar gånger timsjuklönen och till sist för att få fram avdraget tar du 20% av den summan.

Att tänka på?

Karensavdraget kan aldrig bli större än den utbetalade sjuklönen under sjukperioden. Skulle den anställde bli sjuk efter halva arbetsdagen så dras ett halvt karensavdrag och fortsätter sjukperioden nästa dag så dras resterande tills man kommer upp i ett fullt avdrag.

Precis som tidigare när karensdag användes så finns det så kallade allmänna högriskskyddet, det vill säga att kommer den anställde upp i fler än 10 karensavdrag på en rullande tolv månaders period så dras inga fler karensavdrag under perioden. Det blir heller inget nytt karensavdrag om den anställde blir sjuk igen inom 5 kalenderdagar, om det inte är så att det ännu inte dragits ett fullt karensavdrag för då får man göra fortsatta avdrag på sjuklönen tills ett fullt karensavdrag har gjorts.