Statistiska Centralbyrån - SCB

Christine Johansson

Statistiska Centralbyrån, SCB

SCB samlar in statistik från företag, därav också lönestatistik. I den här artikeln går vi igenom vad det innebär för dig som lönespecialist, men också för företaget. 

Är en statlig myndighet, som förser samhället med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning, genom uppdrag från regeringen och olika myndigheter. Utöver regering och myndigheter kan de få uppdrag att ta fram statistik för ett visst arbete, till exempel forskare, politiker, journalister och privatpersoner med mera, de ansvarar för att sammanställa officiell och annan statlig statistik genom att utveckla, framställa och sprida statistiken samt att samordna systemet för den officiella statiken i Sverige.

Insamlingen av statistiken sker genom enkäter och undersökningar via företag, myndigheter och enskilda personer. Uppgifterna lämnas sedan via SCB hemsida. Alternativt att SCB själva intervjuar människor via telefonsamtal eller via besök.

Från ett företags sida kan SCB begära att få information så som antal anställda, arbetad tid och övertidstimmar, dock behöver företagen inte lämna uppgifter som är äldre än tre år. Den information som lämnas avkodas så att uppgiftslämnaren inte kan identifieras.

När ett företag får in en begäran att lämna uppgifter och information gällande sina anställda kan de använda sig utav dessa statistiker, lönestrukturstatistik, konjunkturstatistik löner, konjunkturstatistik sjuklöner, kortperiodisk sysselsättningsstatistik och arbetsmarknadskostnadens nivå och struktur.

Lönestrukturstatistik (SLP)

Har som syfte att ge en årlig översikt och jämförbar lönestatistik för hela arbetsmarknaden, den tittar på lönenivå, lönestruktur och löneutveckling inom den privata sektorn. Man redovisar statistiken uppdelad mellan arbetare respektive tjänstemän. Med denna undersökning vill man årligen belysa löneförhållande genom att titta på de olika kategorierna som yrkesgrupper, näringsgrenar, åldersgrupper etcetera inom den privata arbetsmarknaden.

Konjunkturstatistik, löner (KLP)

Är en konjunkturstatik för löner inom privat sektor. Denna sker månatligt men det slutliga utfallet fastställs först efter 12 månader. Man vill med undersökningen belysa lönenivån och dess utveckling för arbetare och tjänstemän över tiden. Genom att titta på utvecklingen av löner och sysselsättningen. Underlaget från statistiken används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar och dess utveckling.

Konjunkturstatistik, sjuklöner (KSju)

Här vill man med statiken får fram en bild på den totala sjukfrånvaroutvecklingen genom att företagen får lämna uppgifter som visar sjuklöneperioden, som är de första 14 dagarna av en sjukfrånvaro från arbetet som arbetsgivaren betalar sjuklön. Alla företag med över 100 anställda ska lämna denna statistik, de företag som har färre anställda väljs ett antal företag ut slumpvis. De som använder dessa statistiken är Socialdepartementet, Finansdepartementet och Försäkringskassan.

Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KSP)

Undersökningen visar sysselsättnings- och frånvaroutvecklingen samt personalomsättningen i Sverige både branschvis och regionalt, man visar både på totalen samt fördelningen mellan män och kvinnor. Man vill ge en god bild över de förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Uppgifterna lämnas antingen månadsvis eller kvartalsvis beroende på hur många anställda som finns på företaget.

Arbetsmarknadskostnadens nivå och struktur (LCS)

Lämnas var fjärde år och är en EU-undersökning som genomförs av respektive medlemsland. Den har ett syfte att kartlägga företagens kostnader för sin personal i olika branscher och länder. Statistiken ska avse tid och kostnader så som lönekostnader, förmåner och övriga arbetskraftskostnader under ett år för att även kunna visa vad arbetskraften kostar per timme. SCB har fått uppdraget utav Medlingsinstitutet som i sin tur ansvarar för den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken i Sverige.